Kyndelsmäss 2022 (årgång 2) – ”Marias reningsoffer”

Mal 3:1-4 | 1 Tim 6:13-16 | Joh 1:14-18 | Luk 2:22-40 | Ps 138

Idag frambär Maria det lilla barnet Jesus i templet. Då sker samtidigt det som Malaki hade förutspått. Plötsligt kommer Herren, Gud själv, till sitt tempel. I det lilla barnet ser Symeon ljuset, men han ser något annat också. 

Ljus är ett stort tema idag. Men något annat som genomsyrar evangelietexten är offret. Och det är predikans ämne idag. Offer.

Kanske är vi inte så vana att tänka i sådana termer, att se på våra egna liv och vilka offer vi ägnar oss åt. Ett offer är en gåva, en eftergift eller en betalning. Att offra är att neka sig själv något, att försaka, att göra avkall. Använder vi sådana enkla ordboksdefinitioner ser vi plötsligt offer i hela vår vardag. Vi har till och med lagstadgade offer när vi betalar skatt eller pension – vi gör avkall på en del av vår lön – som en gåva gentemot det samhällsbygge som vi har gemensamt. Detta offer är en sorts kompromisslösning – vi är inte ense om hur mycket skatt vi ska betala, vad som ska beskattas eller om vi ska betala skatt överhuvudtaget. Men vad vi än tycker är vi ålagda att betala den skatt som för närvarande är beslutad. 

Men så har vi frivilliga offer. Sådana som vi kallas till på andra, inte tvingande sätt, som vi gör av kärlek till exempel. När vi sätter oss själva åt sidan på något sätt, för vår nästas skull, för en vän, för en partner – för våra barn. För sitt land, för någon som är utsatt. Man offrar tid eller resurser eller gör avkall på egna drömmar eller mål till förmån för någon annan – utan att själv vinna något på det. Det är ett vanligt sätt varigenom vi människor uttrycker vår kärlek till varandra. När man tänker så kring offer, så låter det inte så pjåkigt.

Tre offer förekommer eller hänvisas till i evangelietexten, två som är föreskrivna i lagen – Lukas är noga med att påpeka detta, och ett tredje offer som är av ett annat slag.

Det första offret gäller Maria. Enligt Mose lag skulle en kvinna som fött en son ge reningsoffer 40 dagar efter att ha fött sin son för att hon skulle återfå tillträde till templet och gudstjänsterna. Så sent som i 1942 års Kyrkohandbok fanns i Svenska Kyrkan en liknande rit, kyrktagning eller kyrkogång, där man tackade för att den nyblivna mamman återfått sina krafter och välkomnade henne in i Gudstjänstgemenskapen på nytt. Därför kallas den här dagen också för Jungfru Marie Kyrkogångsdag. På Marias tid krävde lagen ett offer i samband med riten, ett årsgammalt lamm och en duva. Hade man inte råd med detta kunde man istället offra två duvor. (3 mos 1:12) Och det stämmer överens med Lukasevangeliets skildring. Maria kommer med två duvor. Det var de fattigas offer. På det sättet lär vi oss om familjen, att räknades till Israels fattiga. Jesus kom ifrån ett fattigt sammanhang. Vi förstår också att detta sker innan de tre vise männens besök och deras gåvor, och innan familjen flyr till egypten.

Det andra offret gäller Jesusbarnet. Enligt Mose lag tillhörde allt förstfött Gud, varje förstfött djur och varje förstfödd människa tillhörde Herren – och behövde köpas fria. Det var sedan Uttåget ur egypten, då Herren tog alla förstfödda om man inte offrade ett lamm och strök blodet på dörrposten. För förstfödda pojkar betydde det att de skulle friköpas från prästtjänst genom att betala en befintlig präst 5 siklar silver, vanligen i närheten av var man bodde. Lukas nämner inte betalningen explicit, men han nämner lagen som vi hittar i 4 mos 18:15-16.

Dessa två offer motsvarade lagens krav och deras folks sed. Så gjorde man. Så gjorde alla. Men det fanns inget krav på att det skulle göras i Jerusalems tempel eller att barnet behövde följa med. Och här antyder Lukas ett tredje offer. Det ligger i själva ordet “frambära”. Det står att familjen tog med Jesus till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren. För att frambära honom.

Paristanai är det grekiska ordet. Att bära fram. I Evangelisten Lukas samtid var det ett allmänt grekiskt ord för att offra, att överlämna åt Gud. Någon föreskrift om att presentera eller bära fram nyfödda barn i templet finns inte i Mose lag. Detta frambärande är något familjen känner sig kallade att göra. Både Maria och Josef vet ju redan att detta barn är alldeles särskilt, att han hör samman med Gud på ett helt annat sätt än andra människor, att han är Guds egen son. Med det i åtanke är det inte så svårt att förstå varför de vill ta honom till templet som så tydligt manifesterar Guds närvaro på jorden i deras tradition.

Och de som finns där i och kring templet, de känner genast igen det särskilda i barnet som Josef och Maria kommer med.

När Symeon håller Jesus i famnen ser han försoningen, ser han frälsningen. Detta har ängeln berättat för Maria redan vid bebådelsen, att hennes son ska vara Kung och härska för evigt. Men i det barn Symeon håller i handen ser han också det offer som ska krävas för att vinna frälsningen. Jesus måste dö. Till barnets mamma Maria säger han: genom din själ ska gå ett svärd. För oss som känner historien är det svårt att inte se framför oss Maria där sitter inför korset där hennes son hänger. Hur hon ser honom lida, dö och till sist genomborras av en lans.

Det är detta Symeon ser när han bär Jesus i famnen. Han ser att Gud i detta barn ska rädda människan, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna, och härlighet åt israel. Men också att Gud i detta barn ska offra sin egen son, som också är Marias son. Ett svärd genom hennes själ. Frälsningen hänger samman med detta offer.

Maria hade inget årsgammalt lamm med sig för att göra henne ren efter barnafödandet som lagen krävde, det fick duga med två duvor. Men hon frambar i templet det rena lamm, Guds rena lamm vars offer gör varje människa ren från synden och befriad från döden. Det yttersta offret, som försonar människan med Gud.

När Maria bär fram honom i templet och Symeon tar honom i sina armar är det offret redan ett faktum. Än har det inte ägt rum, men det har planlagts sedan innan världen blev till. (se 1 pet 1:19-21)

 När Gud blir människa i Jesusbarnet är bollen satt i rullning. När Jesusbarnet bärs in i templet ser Symeon den oundvikliga framtiden. Och hela Jesu liv pekar ditåt. Innan Jesus börjat sin verksamhet pekar Johannes döparen på honom och ropar: se, där går Guds lamm som tar bort världens synder.

Och på samma sätt som Jesu offer på korset sträcker sig till tidens början, så sträcker det sig också in i vår tid och in i framtiden. Samma sak som Johannes ropade sjunger vi när brödet som är Jesu kropp ligger på altaret: O Guds lamm som borttager världens synder. 

Samma sak som Symeon sa om barnet i famnen kan vi säga när vi tar emot brödet i våra händer: mina ögon har skådat frälsningen. Jag har tagit emot min herre Jesus Kristus. Kristi kropp för mig utgiven.

I nattvardens sakrament står vi tillsammans med Maria vid korset på golgata, liksom Symeon i anden redan hade stått där och sett den stunden när Maria kom med honom till templet. Där står vi och ser hur Jesus Kristus, Guds son, inte enligt någon lag, utan av fri vilja ger sitt liv för oss. Detta är Guds kärlek. Korset är det yttersta uttrycket för Guds kärlek.

”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner”. Också när vännerna inget gjort för att förtjäna det.

Sådana offer, sådan kärlek är också vi kallade till som kristna. Det är sådan offrande kärlek som vi lovar varandra när vi gifter oss, självutgivande, offrande kärlek i Kristi efterföljd. Sådan kärlek är vi kallade till när jesus säger Älska era fiender. Sådan kärlek är vi kallade till i lagens kungsbud: Du ska älska Gud och din nästa som dig själv. Utan Jesu offer på korset förstår vi inte vad Guds kärlek är. Utan korset förstår vi inte vad Paulus menar när han säger att Kärlek är den största dygden, större än tron och hoppet. I Korset, i Jesu offer, förstår vi vad det betyder när Johannes skriver att Gud är kärlek.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s